2007

Jag ämnar dikta ihop en saga på vers om mitt äventyr. Iofs, på vers kommer den nog inte vara, men jag kommer skrida till verket med en saga. Den kommer vara till för er eller dem som känner att de inte kan ta till sig information från verkligheten. Jag kommer knåpa ihop den nu under min semester förhoppningsvis, under förutsättningarna att jag har tid att sätta mig in i hur en god saga görs.
Så håll utkik!

Bilder finns numera att tillgå om du följer denna länken:

www.cyklaomkull.se/cykelsemester/lulea

Gud signe!

Så, då var man klar med detta.
Det tog inte så lång tid som jag trodde. Jag tog ju inga vilodagar där jag verkligen vilade helt. Istället så cyklade jag lite mindre bara.

Idag blev det Uppsala och hem. Jag somnade på natten och vaknade av att dansken som låg brevid mig i vandrarhemmet kom in och började äta chips och prasslade med påsen och smaskade riktigt högt i ca 15 minuter. Vilken jävla idiot. Riktigt jubelpucko. Jag hade kunnat lägga en hundring på kulan som jag ville sätta i honom just då. Lite nu också. Ärkepatrask till människa.
Hur som haver. Jag cyklade på som alltid och det tog ett tag innan jag kom ut från Uppsala. Vädret var fint med strålande sol. Jag har idag blivit rejält brun om armar, ben och ansikte. En riktigt fin bonnabränna har jag fått, det svider också skönt på armarna. Jag cyklade och cyklade som förut och kom till Upplands Väsby där jag mötte upp Jannicke från jobbet och snackade lite med henne. Därifrån vidare till Solna och sedan in till Stockholm. Här var det full rulle i trafiken och staden var invaderad av människor. In på jobbet och leka lite och sedan vidare hem. Nu sitter jag här hemma och undrar vad jag skall göra under resten av semestern. Inte cykla så mycket i alla fall.

En kort summering:

Cykling från Luleå till Stockholm, 12 dagar och ca 1450 km. ca 40 regntimmar totalt. Inga punkteringar och det enda som hände med cyklen under hela denna tiden är att pakethållaren blivit lite sned och skall tas bort samt att jag fick ett ekerbrott när jag kom in till Stockholm, annars inget. Rätt skönt. Dock känns det lite onödigt att jag cyklade runt 40 km i Örnsköldsvik och letade slang… Roligt att ha cyklat och kämpat upp och ned för backar. Tråkigt ibland att vara ensam men oftast skönt att man inte cyklade med någon annan som hade velat ta andra vägar eller velat åka söligare. Det har blivit väldigt mycket P3 under resan och väldigt mycket Sven-Ingvars och Ulf Lundell som var de enda låtarna jag hade under resan. Förrutom två som jag laddade ner för 9.90 kr stycket efter 10 dagar när jag höll på att bli smått galen. Oftast treevligt folk jag träffat under min tid på sadeln, ibland några rötägg. Äckliga svin med andra ord. Fina flickor verkar vara finare upp i landet. Fröken F…

Vila och ta det lugnt nu.

Jag cyklade hela dagen med cykeltröja på mig. Det resulterade i en extrem bonnabränna, EXTREM! Jag har en rand där hjälmen har suttit på huvudet också samt att det svider as på armarna nu. Tur att jag inte fick det innan. Solen verkar ta lite mer här nere, eller så hade jag inte så många soltimmar som jag trodde där uppe i norr.

Jag var tvungen att städa mitt rum så jag satte igång med det direkt på morgonen. Åt frukost på vandrarhemmet och drog sedan vidare. Det var uppehåll med det var molning och det kändes som att regnet skulle komma när som helst. Jag cyklade och trampade på som alltid. Jag kom efter många stånk och stön ut från Gävle och begav mig mot mitt mål. Jag har glömt vad det hette, eeeh… Oxmarbruk eller något sådant tror jag det var.

På en öde landsväg stannde jag för att byta kläder till mer regntåliga sådana. Då stannade en annan cyklist till vid mig och vi börjar snacka. Det visar sig att han kommer från Tyskland och skall vidare upp mot Nordkap. Många som skall dit. Bara jag som skall mot söder. Jag bytar om och vi snackar lite sedan så skiljs våra landsvägar åt. Regnet kommer men försvinner lika snabbt. Trots det behåller jag mina tre lagers kläder på mig under resten av dagen. Det kändes bra. Jag frös inte en enda gång. Jag var iofs tvungen att dricka kopiösa mängder vatten. Jag fyllde på flaskorna hos ett gammalt par. Hos dem var jag tvungen att arbeta för vattnet. De hade bara en pump som jag fick pumpa ett tag innan vattnet kom. Men det var det värt. Vattnet var mycket godare än det vanliga kranvattnet. Jag fyllde på 2.5 liter och drack en halv innan jag begav mig igen.

Innan vattenpåfyllningen så hade jag ätit en hamburgare i en liten ort. Det blev ett missförstånd. Jag ville ha ett Super Star Meal, snubben trodde jag bara ville ha en Super Star burgare. Så jag fick nöja mig med den.

Vidare ut mot oxmarbruk! Jag kom dit och insåg att vandrarhemmet inte öppnade förrän om tre timmar. Vad i alla järnspikar skulle jag göra under den tiden?! Jag cyklade vidare mot Uppsala istället. Ringde och bokade rum och trampade på. Det var 45 km extra, men det var det värt. Nu sitter jag här i en cykeltröja på burger king och surfar. Det tog mig nog 45 minuter i stan för att hitta ett ställe att surfa på. Synd bara att jag inte tittade här först. Det ligger en minut från vandrarhemmet.

Imorgon kommer jag hem. Det känns skönt att inte ha så långt kvar. Jävligt tråkigt också på ett sätt. Vad skall jag göra nu? Nu har jag cyklat dessa kilometrarna och när jag kommer hem så kommer jag inte ha något att göra. Jag får åka hem tidigt till Malmö och träffa alla där. Måste nog ta lite segeröl i Stockholm också.

Kvinnorna här i Uppsala är av väldigt fin kaliber. Men jag tror att många här är hitflyttade studenter och kan därför inte säga om området svärmar av bra gener. Det är dåligt. Jag blir faktiskt lite upprörd när jag tänker på det.

Upprörd över faktumet att om man inte är akademiker eller studerande och slapp och äcklig som din vanliga studerande granne som suger livet ur samhället och tar dina härliga 33% skattepengar till att dricka rusdryck istället för att studera. För det gör ju inget om man misslyckas med en tenta för att man har en rolig fest, man kan ju tenta om. Kan ju studera ett år till eller något. Äckliga små parasiter som suger pengar från vårt land och aldrig lyckas betala tillbaka det för att deras utbildning inte leder till något arbete. Så synd om dig då ditt ärkemongo. Du kanske inte skulle läst 25 olika kurser du valt på måfå för att få supa billigt med mina pengar, du kanske skulle ha läst något som du vet skulle leda till arbete. Drick mindre och studera! Oj, nej förlåt. Du har ju så mycket press på dig att klara tentorna, du måste ju ha kul någon gång. Varje helg. Synd om dig, måste äta nudlar och grus. Ja, sluta spendera dina pengar ditt krusbärshuvud! Köp billigt snus och billig öl om du nu måste syssla med sådana ting. Heder till de som åtmindstånde har ett mellanarbete tills de får ett arbete som deras studier handlar om. Ingen heder åt de som studerar för att det är coolt. Äckliga mongon, det är sjukt mesigt. Filosofi är den mesigaste saken man kan läsa för övrigt. Jag kan leda din filosofikurs istället. Jag kostar dig inte några pengar alls. Jag kan kanske till och med bjuda dig ett rus för att kursen kräver det. Vi kan sitta där på en åker i västerbotten och äta ost med styrkande dryck och titta på runstenar och filosofera. USCH!

Nu måste jag äta. Upprörd. Fin stad dock. Trevlig kyrka som säkert inte får den uppskattning den förtjänar av de dära studenterna. De har säkert startat någon sorts förening som är villig att avskaffa röda kyrkor som är uppbyggda av någon sorts tegel och bara tillåta plastkyrkor för att det är modernare och passar deras “jag kräktes på en plastkyrka och nu behöver jag bara slänga lite vatten på den så löser sig allt för att min förening fixade ett avlopp precis här brevid där alla studentfyllorna rinner ned i, fy fan vad jag vad vi är coola” – anda.

Nej banne mig, nu är det verkligen dags för mat och någon sorts sömn.

Idag har jag cyklat. Igen. Det blev från mohed till gävle. Ganska mycket på gamla E4an. Sjukt mycket faktiskt. Jag kom fram till gävle och var tvungen att vänta tills Vandrarhemmet öppnade. Tio minuter innan det öppnade så öppnade himlen sig istället. Det regnade rejält. Jag fick i alla fall plats där och bor nu ensam i ett rum för sex personer. Skönt! Jag handlade pasta och bacon och fixade till det. Slog mig ned framför tvn och började äta. Helt plötsligt började jag prata med en familj som skulle till järnvägsmuseet här i gävle imorgon. Låter trevligt. Kollade på tv till lite efter att de gått och blev sugen på att göra något. Så nu sitter jag på puben i shorts, fleece och cykelskor med en dyr jävla whiskey. Det har jag lätt förtjänat. Jag passar nog inte riktigt in här just nu. Alla verkar ha rätt icke cykelvänliga kläder på sig. Jag blir berusad på tre folköl. Undrar hur detta kommer gå. Flickorna här i gävle har förresten en god och bördig standard. Det verkar finnas frodiga gener i trakten. Annars tappade jag min kamera idag. Skärmen är helt vit men jag hoppas man kan ta bilder och använda den gamla hederliga sökaren istället. Kameran råkade ut för olyckan när jag skulle använda självutlösaren och ta ett fint egoporträtt.

Igår körde jag från sundsvall till strömsbruk. Där tog jag in på ett privat Vandrarhem. Det var billigt och bra. Det var vacker natur och var glad över att ha funnit gott boende till ett bra pris. Jag gick sedan 4 km för att köpa middag och folköl. Jag blev berusad på de tre ölen jag drack. Kan bero på värmen och att jag varit lite halvt aktiv hela dagen. Det blev bara runt 87 km igår. Idag steg jag upp och åt frukost. Fixade med packningen och satte mig på cykeln. Det har känts som om regnet skall komma under hela dagen. Vägarna har varit bra idag. Inte så mycket grus som jag trodde och så fick jag mala många km så gamla E4an vilket var ganska skönt, åka söder och rakt för en gångs skull. Jag kom till söderhamn och köpte snus på en mack. Bokade ett rum på STFs Vandrarhem i mohed och cyklade dit. Det var en bit extra att cykla tyvärr. Imorgon blir det gävle. Det är inte så lång väg hem nu. Det är bra. Det börjar kännas att man knappt haft någon kontakt med människor under cyklingen. Känner ett gott behov av att vara lite social. STFs Vandrarhem är för övrigt under all kritik för vad man betalar. Det är dåliga byggnader, duscharna och toaletterna stinker och som sagt, det är dyrt. Det är mer som hotell också. Bokar man inte i förväg kanske de inte har plats. Oftast har de inte plats. Man kan ju inte vara Vandrare i dagens Sverige. Man måste planera om man ska bo på dessa anläggningarna. Tacka vet jag de privata Vandrarhemmen som bryr sig om sina gäster. Vila.

Så, nu har jag varit ute en vecka på cykeln.

Det blev inte någon vilodag igår. Jag träffade på en engelsman på campingen vid frukost som hade cyklat från Gibraltar och skulle till Nordkap. Jag frågade hur han orkade med att cykla i regnet och han sade att han bara cyklade. Så jag sket i att checka in på vandrarhemmet i Dåcksta och begav mig istället ut på vägen igen.
Höga kusten är verkligen hög. Sjukt hög. Backarna tar musten ur en, speciellt när det regnar och är skit. Gårdagens väder håll i sig under hela dagen och blev inte bättre ju närmare Härnösand jag kom. Jag mötte ett par motorcyklister som sade att det var fint i Sundsvall. Just då var jag elva mil från Sundsvall och hade cyklat fel på en mil, så jag orkade inte se mig så långt fram. I alla fall. Jag kom till Härnösand, jag gillar inte den staden har jag kommit på. STF:s vandrarhem var självklart full, camping var inte på tal och de ringde ett annat vandrarhem. Jag fick plats där, var för övrigt helt ensam på det stället. Något kristet vandrarhem. Jag verkar dra mig till kristna saker, vet inte om Gud har något speciellt planerat för mig på denna resan…

Väl inne i rummet så packade jag upp all min blöta packning och satte allt på tork. Det såg förjävligt ut. Ett stort tält som jag torkade tog upp sjukt mycket plats också. Både inner och yttertält skulle torkas. Jag duschade nog tre eller fyra gånger där och kollade på mycket tv.
Jag köpte även ett fem-pack strumpor på lokala tempo. De strumporna jag haft hade jag cyklat med i sex dagar och de var inte så fräscha. De luktade och var skitiga.

Idag så var det fint väder och jag velade om jag skulle stanna kvar på vandrarhemmet för 250 kronor per natt eller om jag skulle ta mig vidare mot Sundsvall. Det blev det senare. Dagens cykling har varit rogivande och lugn. 79 km landsväg med sol, inte som igår när det blev närmare 90 km i konstant regn. Det verkar som om standarden på flickorna sett till folkmängden har sjunkigt. Det finns på tok inte så många röd-håriga och blondiner här. Konstigt. Men här finns fint folk också. Inte alls fy skam.

När jag stod utanför turistbyrån här i Sundsvall så träffade jag på en cyklist från Frankrike som hade cyklat sedan i mars. Vi snackade cykling och vägar och hade det trevligt. Vi utbytte hemsidor och fotade lite. Han skulle vidare till Timrå och spendera natten där. Hans slutmål var något ställe högt uppe i Finland.

Nu sitter jag på internetcafe här i Sundsvall och skall snart sticka till campingen. Tältet torkade helt igår och nu gäller det bara att sätta på yttertältet rätt så skall det inte vara några problem. Sundsvall var ett stort delmål för resan. Det känns skönt att komma hit utan några regelrätta vilodagar i bagaget. Det kanske kommer senare. Jag tror nästen det i alla fall. De har börjat skylta Stockholm på E4an här. Det känns också skönt.

Fredens lilja!

/ Niklas

Klockan är nu 05.49 och det har regnat i drygt 7 timmar. Det konstanta regnet och närheten till E4an (bor ca 20-30 meter från vägen) har gjort att jag knappt sovit något alls. Jag har kommit överens med mig själv att jag skall passa på att hålla vilodag idag. Jag skall checka in på
Vandrarhemmet senare. Det är inte värt att vara ute i skiten hela dagen för att sedan bli sjuk. Jag hoppas ert sydliga skitväder passerar idag så jag kan dra vidare imorgon. Nu skall jag springa in i huset så jag inte kommer drunkna här i tältet. Det är ju inte världens mest vattentäta och tåligaste tält jag har.

Idag blev det jobbigt. Det tog mig fyra mil i Örnsköldsvik att hitta slang till däcken. Då var det inte ens slang som passar exakt. Jag kom iväg sent. Halv två. Som sagt, sedan fyra mil då, med backar och skit. Det var backar hela dagen. Fem mil till var det backigt. Mycket grusväg. En död grävling på vägen. När jag nästan var framme på campingen utanför dåcksta skulle jag återigen fråga en flicka om vägen. Det visade sig att hon snackade engelska och inte visste om det var backigt längre fram. Jag kom fram till campingen och slog upp mitt tält. Går in och lagar mat och pluggar lite karta. Då kommer flickan in och lagar sin mat. Hon var söt, vi började snacka lite. Hon var tysk också. Tufft. Sedan gick hon, det var mindre roligt. Som sagt, jävligt backigt. Imorgon blir det härnösand. Lugnt tempo, många backar kvar.